Kortnovell

Den här novellen deltog i en kortnovelltävling med begränsningen max 4000 tecken. Temat var ”Se upp”. Novellen vann inte, men läggs nu upp som en bonus på den här bloggen för alla som inte läste den på min numera nedlagda hemsida.

Trevlig läsning!

Tjuvkikaren

Amanda nonchalerade som vanligt skylten där det stod: ”Förbjudet att beträda gräsmattan” och sneddade tvärs över gräsmattan. Det var en omväg att följa de linjalraka gång-och cykelvägar som tydligt visade att de en gång i tiden hade legat på någon stadsplanerares fantasilösa bord.
Det var höst och hennes fotbeklädnad hade tjocka sulor, men skillnaden mot den mjuka marken och den hårda asfalten kändes ändå i hennes knän.
Hon såg nu sitt höghus ligga framför sig lite högre upp på kullen. Plötsligt fick hon se en rörelse inne bland några buskar och låga träd. När lövverket hade varit som grönast och tätast skulle hon troligen inget märkt, men nu såg hon en skugga därinne bland gulnande löv. Under några sekunder tvekade hon hur hon skulle göra, men så smög hon sig närmare och kikade försiktigt in. Därinne bland växtligheten stod en man. Hon såg honom snett från sidan. Han var iklädd en lång mörk rock och sin hand höll han en kikare som han ivrigt spanade uppför husets fasad med.
Amanda hade inget minne av att ha sett honom tidigare, men hon hade så klart ingen möjlighet att hålla koll på alla de tusentals människor som bodde och rörde sig området.
”Vilken skönhet! Ja, kom till pappa! Visa mig hur vacker du är!”viskade mannen för sig själv. Amanda hoppade till. Hans röst var grötig och han smackade till med läpparna. Ofrivilligt böjde hon huvudet bakåt och såg själv uppåt, men kunde inte se något av intresse. Men hon hade bara sina egna ögon att se med.
”Oh yes, baby”, viskade mannen. ”Visa upp dig i all din prakt. Ja, skaka du på stjärten åt mig.”
Amanda drog sig försiktigt tillbaka och funderade på vad hon skulle göra. Skulle hon likt en gubbe i lådan hoppa fram och visa snuskpellen att han var avslöjad?
Men tänk om han blev arg och våldsam? Hon hade ingen lust att hamna på akuten, särskilt inte i kväll när hon äntligen skulle få se om Dr. Nonsens fick ihop det med Dr. Sötnos i favvosåpan. Nej, det var det inte värt.
Fast … tänk om det var en pedofil som just i detta nu iakttog ett litet barn? Blotta tanken äcklade henne. Då vore det moraliskt fel av henne att vända det lilla barnet ryggen.
Nästa tanke som poppade upp i hennes huvud var att det kanske kunde vara ett par som försökte krydda ett lite avslaget sexliv med en lek. Det var inget fel med det i såna fall, men hur skulle hon kunna avgöra om så var fallet?
Han kunde vara en stalker förstås. De kunde se ut som vem som helst. Kanske höll han på att planera hur han skulle kunna ta sig in till kvinnan och döda henne?
Amanda stoppade ner handen i väskan och fiskade tyst upp mobilen. Hon tvekade. Skulle hon ringa efter polisen? Räknades det här som akut eller inte? 112 eller 114 14? Hon bestämde sig för att filma mannen med mobilkameran. Det var bra att ha bevis.
Mannen stoppade ena handen i rockfickan och började att gräva runt åt skrevet till. Amanda stirrade chockerad. Kanske var han inte bara en ”Peeping Tom” utan även naken under? Skulle han börja blotta sig och runka mer eller mindre öppet mitt framför ögonen på henne?! Nu fick det vara nog!
”Ditt äckel!” hörde hon sig själv vråla när hon sprang fram mot honom. ”Titta! Jag har filmat allt! Det är ingen idé att du nekar. Nu ringer jag polisen!”
Mannen såg skrämd på henne och började sedan att skratta.
”Jag vet inte vad du tror, men jag är bara en enkel fågelskådare.” Han gjorde en paus.
”Är du intresserad av fåglar?”frågade han sedan.
”Nej. Inte direkt. Jag kan väl de vanligaste som skata och gråsparv.”
”Däruppe på en balkong sitter det en verklig raritet. En dront. Titta själv.”
Amanda tog tvekande emot kikaren, men kunde inte se någon fågel alls. Hon sa det till mannen och räckte tillbaka kikaren. Mannen såg upp mot fasaden igen.
”Nej, den verkar att ha flugit söderut nu. Det var tråkigt. Nu måste jag gå”, sa mannen och försvann hastigt ur sikte.
När hon hade kommit hem gick Amanda ut på nätet och sökte på ordet ”dront”. Hon bleknade när hon läste:
Dronten var en duvfågel utan flygförmåga på Mauritius. Utrotad på 1700-talet.

©Ylwa Karlsson 2013

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s